Björn Ulvaeus se niega a reducir la velocidad.... es el título de la nota
Grandes proyectos de construcción en Estocolmo y Västervik se intercalan con una serie de iniciativas relacionadas con ABBA...
En la nota se consigna:
-Mamma Mia the party, debe establecerse en Londres a principios de 2019,
-El Virtual ABBA recreará los miembros de 1979 en formato digital y llevarlos a cabo en una gira mundial
-Y la película "Mamma Mia! con fecha de estreno ya establecida para el 20 de julio 2017.
¿Por qué ABBA estan grande?
- Sí. . . y por qué estamos aquí sentados hablando de que 40 años después? La música sigue viva y que todo esto Mamma Mia sólo se hace más y más grande. Honestamente, yo me entiendo.
Buenas melodías, podría ser tan simple?
- Quiero creer que es la base. A continuación, siempre estábamos producciones muy cuidadosas, las canciones todavía se siente fresca a pesar de haber pasado tanto tiempo. También tuvimos un sonido muy especial de las voces de las chicas. Algunos tienden a describirlo como una combinación de melancolía y euforia, un nórdica tal vez. http://www.corren.se/nyheter/vastervik/ulvaeus-slar-inte-av-pa-takten-om4703411.aspx
--------------------------------------
Bild: Mikael Sönne | Debattör. Björn Ulvaeus är mycket samhällsintresserad och har gett sig in i flera debatter. "Jag läser mycket och ibland kan jag inte hålla tyst", säger han. Ulvaeus slår inte av på takten
STOCKHOLM Björn Ulvaeus vägrar att slå av på takten. Stora byggprojekt i Stockholm och Västervik varvas med en rad satsningar kopplade till ABBA. Men sommaren tillbringar han i skärgården.
Mikael Sönne19:30 | 2017-07-29
Sju trappor upp på fastighetsbolaget Alm Equitys huvudkontor på Regeringsgatan mitt i centrala Stockholm. Vi ska ta bilder på terrassen utanför Björn Ulvaeus arbetsrum, men hur var nu koden till glasdörren? Björn testar en kombination, provar igen. . . men ringer sen upp en fastighetskille på kontoret för att fråga.
Pling, koden kommer i ett SMS. Fyra siffror, och så är vi ute.
– Var vill du att jag ska stå. Ska vi ha Kungstornen i bakgrunden eller klockan på NK? Bestäm du, säger han och ber om ursäkt för sina tonade glasögon som mörknar i det starka solljuset.
Artikelbild
BILD: Pontus Lundahl/TT | Byggherre. Björn Ulvaeus i den lägenhet på Slottsholmen som han själv har köpt. I en stor intervju i dagens tidning berättar han om byggprojektet i Västervik, Abba och sina barn och barnbarn.
– Hoppas det funkar ändå. Bilderna är viktiga.
På morgonen har Björn Ulvaeus suttit i möte om nya fastighetsprojekt. På eftermiddagen ska han kolla olika förslag till möblemang på Slottsholmen i Västervik. 72 år gammal är Ulvaeus i dag framför allt affärsman och entreprenör – ägare till det egna bolaget Kopparnäset och betydande delägare i det börsnoterade fastighetsbolaget Alm Equity.
Bland projekten finns flera som berör ABBA. "Mamma Mia! The party" ska sättas upp i London med premiär i början av 2019, "Virtual ABBA" ska återskapa medlemmarna från 1979 i digital form och ta ut dem på världsturné och filmen "Mamma Mia! Here we go again" ska få premiär 20 juli 2017.
Som fastighetsägare är Ulvaeus med och bygger 350 lägenheter vid Telefonplan i Stockholm – och förstås lägenhetskomplexet Slottsholmen i Västervik. Kanske det projekt som ligger honom allra närmast om hjärtat.
– Det har varit många turer fram och tillbaka, och för ett år sedan var jag ärligt talat ganska less. Men nu känns det skitroligt. Nu börjar det gå att föreställa sig hur det ska bli när det är färdigt, säger han.
Slottsholmen ska vara färdigbyggt vid årsskiftet och blir en mäktig byggnad med lägenheter, food market och restaurang. Men visionen är större än så. Framför sig ser Björn Ulvaeus en levande plats för nöjen, möten och avkoppling, en plats som lever hela året och besöks både av turister och Västerviksbor.
Med Ulvaeus som initiativtagare och slottsruinen där Visfestivalen hålls varje år som granne, kommer musik att bli ett genomgående tema.
– Jag skulle vilja ha en staty av Cornelis Vreeswijk utanför. Jag hoppas också att vi kan ordna en singer-songwritercamp ett par gånger om året. Det kommer att bli en mycket speciell plats, säger Ulvaeus som har starka band till platsen.
– Jag sommarjobbade några somrar i den gamla dansrestaurangen på Slottsholmen. Jag kommer ju från Västervik och det känns väldigt bra att få ge något tillbaka till staden.
Sett i backspegeln var uppväxten med mamma, pappa och en tre år yngre syster idyllisk, bra på alla sätt och vis. Björn var duktig i skolan, gillade bland annat att skriva dikter på svenskan, och hade inga problem att hitta kompisar. Cowboys och indianer, var en vanlig lek efter skolan.
Musikintresset väcktes när han tolv år gammal fick en gitarr i julklapp. Det var en äldre kusin som varit i England och upptäckt skiffle-musiken och sagt till Björn att han borde önska sig en. Kanske kunde de starta ett band?
– Jag hade spelat blockflöjt tidigare, men det var jag totalt ointresserad av. Men gitarren, den blev mitt allt.
Skifflegruppen med kusinen byttes några år senare mot Westbay Singers med bland andra Hansi Schwarz som senare startade Visfestivalen. Gruppen var med i olika talangtävlingar och upptäcktes så småningom av Stikkan Anderson på skivbolaget Polar. Då gick det snabbt: skivkontrakt tecknades och Stikkan bestämde att gruppen skulle byta namn till Hootenanny Singers.
– Det var ett konstigt namn, betyder ingenting egentligen. Men Stikkan hade varit i Amerika och tyckte att det lät bra. Då blev det så, minns Björn Ulvaeus.
1966 träffades Björn och Benny Andersson, som då var stjärna i Hep Stars, för första gången. Andra gången de möttes var i Linköping, då de satt en hel natt och sjöng och spelade tillsammans. På något sätt sade det klick, både musikaliskt och på ett personligt plan.
Resten är, som man brukar säga, musikhistoria. Samarbetet mellan Björn och Benny ledde fram till ABBA, som slog igenom med dunder och brak med Waterloo i Eurovision song contest 1974. Året innan hade gruppen kommit trea i den svenska melodifestivalen med Ring ring.
– Det var ett jäkla liv och sista året som en jury utsåg vinnaren. Året efter fick svenska folket rösta. Men själv tror jag att det var bra att vi inte vann med Ring ring.
– 1974 hölls tävlingen i Brighton och gjorde att uppmärksamheten i England blev väldigt stor. Sen trodde vi aldrig att vi skulle vinna. Vi sa att vi kommer kanske sexa, men vi ska i alla fall synas och märkas. Kläderna vi hade var ett sätt att göra det.
Varför blev ABBA så stora?
– Ja. . . och varför sitter vi här och pratar om dem 40 år senare? Musiken lever vidare och hela den här Mamma Mia-grejen blir bara större och större. Ärligt talat så fattar jag det inte själv.
Bra låtar, kan det vara så enkelt?
– Jag vill ju tro att det är grunden. Sen var vi alltid väldigt noga med produktionerna, låtarna känns fortfarande fräscha trots att det gått så lång tid. Vi hade också ett väldigt speciellt sound med tjejernas olika röster. En del brukar beskriva det som en kombination av vemod och eufori, något nordiskt kanske.
Björn Ulvaeus ser tillbaka på ABBA-karriären med lite olika känslor. På ett sätt känns det overkligt: vem är den där killen som hoppar omkring i platådojor och tajta trikåer? Det känns länge sedan. En annan stark känsla är ödmjukhet.
– Ja, det är väl det man kan känna. Det kunde blivit någon annan, men det blev jag som fick vara med om allt detta. Ödmjukhet och en stor tacksamhet.
– Allra roligast är att få höra vad musiken betytt för människor i deras liv. "Då gjorde vi det och det och lyssnande på den låten." Det finns tusentals såna stories. Den glädjen är enorm.
En vacker, men kanske inte så känd, ABBA-sång, Slipping through my fingers, handlar om hur barn växer upp och gradvis börjar leva egna liv. Varje förälder har dem bara till låns. På ABBA-museet i Stockholm kopplas sången ihop med en miljö från Björns och Agnetas kök där de just vinkat hejdå till barnen som ska till skolan.
"Slipping through my fingers all the time/ The feeling that I'm loosing her forever/ And without never really entering her world."
Så hur är Björn Ulvaeus relation till barn och barnbarn i dag?
– Bra, vi träffas jättemycket. Två av dem bor fem minuter från mitt ställe, de andra två på Ekerö. Vi brukar göra en resa tillsammans varje år. I år ska vi till Sri Lanka över jul. Vi blir 16 personer, det ska bli kul.
FAKTA
Björn Ulvaeus Björn Ulvaeus om:
Gör: Musiker, entreprenör, samhällsdebattör
Familj: Hustrun Lena, barnen Anna, Emma, Christian och Linda (de två senare med Agnetha Fältskog), sex barnbarn
Bor: Villa på egen ö i Djursholm
Ålder: 72 år
Intressen: Våldsamt intresserad av vår samtid och framtid. Har bland annat engagerat sig i debatten om religion, upphovsrätt och dödshjälp.
Kopplar av: Älskar att paddla kajak, att ge sig ut ensam två-tre timmar i skärgården är en vidunderlig känsla, löptränar 45 minuter varje dag
Läser: Non-fiction, böcker som Homo Deus av Yuval Noah Harari
Lyssnar på: Mycket ljudböcker när jag springer, klassiskt musik på P2, radiostationen Vinyl, nyheter och samhällsprogram på P1
Ser på: Filmer när jag springer på löpbandet, dokumentärer
Bakgrund: Uppvuxen i Västervik, sångare i Hootenanny Singers, världsartist i ABBA, har skrivit musikalerna Chess, Kristina från Duvemåla, Mamma Mia och Hjälp sökes
Sommaren: I juni åker jag ner till Italien och åker båt runt Sardinien och Korsika i två veckor. I juli är jag i Stockholms skärgård, kan inte tänka mig ett bättre ställe att vara på då. Det blir också någon avstickare till Västervik med bil.
En ny musikal: Det är väldigt kul att skriva musikaler, faktiskt roligare än enskilda låtar. Jag har sagt att jag har en musikal till i kroppen, men just nu är det väldigt mycket annat på gång. Jag hinner helt enkelt inte. Vi får se.
Att vara kändis: Det är inget jag eftersträvar, men inte heller något jag lidit av. Jag bestämde mig tidigt för att leva ett vanligt liv oavsett om folk kände igen mig eller inte. Det har jag lyckats med.
Samhällsutvecklingen: Det är mycket man kan bli orolig för: faktaresistens, Facebook-bubblor, läget i USA. . . Jag fattar inte hur nån kan vilja öppna de jäkla kolgruvorna igen, det kommer aldrig att funka. Vilket bakåtsträveri! Vi får hoppas att pendeln svänger tillbaka igen. Jag hoppas på Macron i Frankrike och att Kina och Indien kan ta ledningen när det gäller koldioxidutsläppen.
Springa maraton: Jag har gjort det en gång, 1980, på 3,23 nånting. Jag måste ha varit i väldigt bra form. Sen dess har jag helt enkelt inte haft tid, du måste ha ganska många mil i benen. I ABBA var jag den ende som sprang.
Bästa ABBA-låten: Det är omöjligt att välja en, du får fem: The winner takes it all, Dancing Queen, SOS, Mamma Mia, Knowing me, knowing you.
Benny Andersson releases a new solo album. the album, including new versions of Abba's "Thank You For The Music", "Flickornas rum" from the album "Oh klang och jubeltid" and "Chess", the title song of the same-name musical.
******************************************************* Benny Andersson släpper nytt soloalbum med klassiska låtar
Uppdaterad 2017-07-25Publicerad 2017-07-25
Musikern och kompositören Benny Andersson släpper ett nytt soloalbum. Han gör nya pianoversioner bland annat av låtar från Abba-tiden och musikalerna ”Chess” och ”Kristina från Duvemåla”.
Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.
Logga in
ELLER
Bli digital prenumerant
Första månaden gratis
Alla artiklar gratis i en månad, därefter är priset 99 kr per månad. Ingen bindningstid. Säg upp enkelt online.
Ingår i DN Bas:
Genom att klicka på "Godkänn köp" accepterar jag betalningsansvar, godkänner prenumerationsvillkoren hos AB Dagens Nyheter
och samtycker till behandling av mina personuppgifter inom Bonnierkoncernen, se vidarekunddata.bonnier.se
Klassisk musik i modern tappning
Albumet, med titeln ”Benny Andersson – Piano”, är planerat att släppas under hösten på tyska skivbolaget Deutsche Grammophon. Låtarna är inte nyskrivna utan hämtade från Anderssons tidigare karriär.
Läs mer: Benny vill få publiken att dansa
22 låtar finns med på albumet, däribland nya versioner av Abbas "Thank you for the music", "Flickornas Rum" från albumet "Oh klang och jubeltid" samt "Chess", titellåten från musikalen med samma namn.
Läs mer: Björn och Benny skriver låt till Steps
"Benny skrev alla sina låtar vid pianot. Nu är hans nästa album klart och det är nära relaterat med hans piano", går att läsa i ett inlägg på Abbas Facebooksida.
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.
Du använder en gammal version av DN-appen
Vänligen uppdatera för att få den senaste och snabbaste versionen. Klicka på knappen nedan.
Artikel sparad!
Klicka på Mitt DN
i menyn ovan för att se dina sparade artiklar.
För att använda den här funktionen behöver du vara inloggad.
Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.
Du har ett gratiskonto. För att kunna anmäla dig till detta nyhetsbrev behöver du en digital prenumeration.
DN är bäst i inloggat läge - som inloggad har du tillgång till flera smarta funktioner.
Publicerad 30 juni 2017 Skribent Susanna Lindgren. Foto: Samuel Unéus. Ämnen: Abba - the museum, Eva möter Björn Ulvaeus: ”För att bli engagerad måste jag känna lust”
Björn EvaFoto: Samuel Unéus
"Besöksnäringen ligger så nära det jag håller på med hela tiden, som att skapa musikaler och andra upplevelser", säger Abbas Björn Ulvaeus.
EVA MÖTER. Först kom ABBA The Museum. Sen blev det ett hotell också – Pop House Hotel. Och i samma veva började planerna på en musikalisk mötesplats på Slottsholmen i Västervik ta form. Vad får ett musikaliskt geni att ta steget in i besöksnäringen? Eva Östling fick chansen att kolla vad som triggar Björn Ulvaeus att satsa på hotell, mat och besöksmål över en fika i ABBA The Museum at Pop House Stockholm på Djurgården.
Gråvädret råder utanför men det är varmt och välkomnande inomhus. Överallt på Pop House finns bevis på att kombinationen musik och Björn Ulvaeus har varit en oslagbar framgångssaga. Ett stenkast bort, på Tyrol, spelas Mamma Mia! The Party för utsålda hus och några trappor ner finns museet över livsverket ABBA. Och skaparlusten sprudlar än. Fast nu handlar det inte om enbart musik utan om att skapa upplevelser med musikaliska förtecken och locka fler besökare till Djurgården och till Västervik.
Eva: Pop House med hotell och museum är ett tydligt exempel på hur du sedan en tid börjat närma dig besöksnäringen. Hur planerat var detta? Eller var det precis som med musiken, att det ena gav det andra?
Artikeln fortsätter under annonsen
Easyfairs
Björn: Det var inte en tillfällighet så till vida att Stockholms stad ville ha ett ABBA-museum. Jag tänkte väl lite så där ”nej, va’ fan” och tyckte det var jobbigt med ett museum över sig själv. Men vi i ABBA sa ja, för att Stockholms stad ville ha det. Tanken var att någon annan skulle skapa det.
Eva: Men så blev det ju inte.
Björn: Jag kunde ju inte riskera att det kunde bli hur som helst eller i alla fall inte så bra som jag ville ha det, inte här i min hemstad. Och inte på en plats där jag säkert skulle gå förbi en massa gånger och sen behöva känna att det inte blev bra. Förstår du? Och på så sätt tog jag redan då ett kliv in i besöksnäringen. Tanken var ju att skapa ett besöksmål för turister och ett sätt att marknadsföra Stockholm.
Eva: Vad fick dig att också bli hotellägare?
Björn: Det haltade när verksamheterna inte satt ihop. När fastigheten med ABBA-museet, Swedish Music Hall of Fame och hotellet Melody var till salu köpte jag den tillsammans med min partner Conni Jonsson, som är EQT:s styrelseordförande. Nu har vi köpt hörnfastigheten också och hoppas på att vi ska få gräva ner oss och skapa en utställning till.
Eva: Det finns mer material alltså?
Björn: Det finns mer idéer om intressanta utställningar och upplevelser man kan skapa här som ännu mer sätter den här platsen på kartan. Exakt vad kan jag inte avslöja, men jag tänker mig en framtid där folk går iland med färjan och Allmänna Gränd är en nöjesgata, upplyst med massa kul grejer på båda sidor.
Eva: Vilka projekt kan du avslöja?
Björn: Just nu har vi en utställning om Grönan med foton från Stora Scen ända sedan konserterna började. Sedan ska vi bygga något som vi kallar för Post ABBA. Alla frågar vad som hände efter att vi slutade 1982. Nu kommer historien om hur vi byggde musikalerna och hur tjejerna gjorde sina soloalbum. Allt som hänt fram till nu fattas liksom och den uppbyggnaden kommer jag vara djupt engagerad i.
Eva: Du kunde ha valt att investera i så mycket annat, men du valde besöksnäringen. Varför?
Björn: Besöksnäringen ligger så nära det jag håller på med hela tiden, som att skapa musikaler och andra upplevelser. Men för att bli engagerad måste jag känna lust. Det kan vara svårt att definiera varför jag känner lust för en viss sak och inte en annan, men det blir lite av ett gift att skapa något som människor kommer för att uppleva. Alla gånger jag suttit i teatersalonger med människor omkring mig som haft tårar i ögonen eller sjungit med… Det gör detta så otroligt lustfyllt att hålla på med. Därför det är så kul, Eva, när du säger att du varit på Mamma Mia! The Party.
Eva: Det var verkligen en fantastisk kväll! Och jag vet att du varit väldigt engagerad in i minsta detalj. Är du lika engagerad i alla projekt?
Björn: Nej, inte riktigt. Här i huset ligger mitt engagemang absolut mest i innehållet i museet och historien som berättas några trappor ner. Men visst kan jag sätta ner foten om jag känner starkt för andra delar av verksamheten också. Just nu är jag väldigt engagerad i ett projekt i min barndomsstad Västervik.
Eva: Ja, berätta vad som händer på Slottsholmen. Vad fick dig att satsa på en musikalisk mötesplats i Västervik?
Björn: Slottsholmen är en mycket speciell ö där det har legat en sommardansrestaurang som var centrum för stadens nöjesverksamhet. Restaurangen höll på att förfalla och på ett möte där kommunstyrelsen ordförande bekymrade sig över vad som skulle hända tänkte jag: ”tänk om jag kunde göra något”. Det växte fram en känsla för vad det betyder för en liten ort att ha något som ger staden en profil. För så har jag tänkt att det ska bli.
Eva: Är det ett sätt för dig att betala tillbaka till din barndoms stad?
Björn: Ja, det är faktiskt ett sätt att ge något tillbaka. Jag fick ju en uppväxt som var så idyllisk som den kan vara. Tanken med Slottsholmen är att skapa en mötesplats med hög kvalitet på boende, mat, musik och underhållning, men det ska knytas till det som gör platsen unik – som närhet till skärgården, marinan och annat som har med den fina lilla småstaden i Sverige att göra.
Eva: Vad tänker du dig, inhemsk turism eller utländska besökare?
Björn: Både och. När det blir klart i juni 2018 skulle man alldeles säkert kunna marknadsföra Slottsholmen i Tyskland. Jag har inte pratat med dem än, men jag ser också ett samarbete med Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby. Det är ju bara sju mil emellan. Men just nu så letar jag efter par som skulle kunna göra Slottsholmen till sin karriär och driva det tillsammans med mig.
Eva: Du lägger ut en anställningsannons i Besöksliv!?
Björn: Egentligen gör jag väl det, och det behöver inte vara ett par! Viktigast är att det är någon som precis som jag brinner för det här.
Eva: Har du själv dansat på Slottsholmen?
Björn: Först var jag för ung för att dansa där och när jag var tillräckligt gammal då hade musikkarriären börjat. Så när det var dans på Slottsholmen var jag ute och spelade någonstans.
Eva: Kommer det blir konkurrens med Visfestivalen?
Björn: Ruinen ligger 50 meter från vårt bygge så det är klart att vi ska samarbeta. Faktum är att min yngsta dotter Anna är en av de två som driver Visfestivalen, så vi håller det inom familjen.
Eva: Vilken är den största utmaningen?
Björn: Att sätta Slottsholmen på kartan. Men det är ju inte så många som gör som jag och återvänder till sin hemstad för att dra igång projekt inom besöksnäringen, så jag tror nog att jag ska kunna få det att sticka ut.
Eva: Du drog igång ett projekt med musikstudio och boende på Furillen på Gotland också?
Björn: Det var ett projekt som ramlade i diket rätt fort. Miljödomstolen ansåg att det låg för nära stranden.
Eva: Det är många inom näringen vars projekt stöter på patrull hos myndigheterna och vi jobbar mycket med att ändra regler för att göra det lättare att driva företag. Finns det några regler du skulle vilja ändra?
Björn: Jag tror att frågan om Riksintresse skulle må bra av en översyn. Det är föråldrat och tar inte hänsyn till vad ett projekt betyder för bygden. Jag har stött på det där i Västervik och Länsstyrelsen i Kalmar Län motarbetade oss väldigt mycket i början utifrån dessa regler. Sen vet vi ju alla att byggbyråkrati tar väldigt lång tid.
Eva: Du har skapat musik som älskas av generationer över hela världen. Är det skillnad på att skapa framgångsrika musikprojekt som Mamma Mia! The Party, som snart sätts upp i London och att skapa en mötesplats som Slottsholmen i Västervik?
Björn: För mig har innehållet alltid varit det viktiga och att ha respekt för dem som ska lyssna eller tillgodogöra sig detta. I musikbranschen säger man “It all begins with a song”. Det andra följer som ringar på vattnen. Samma sak är det med sådant som har med besöksnäring att göra, men kärnan är alltid ett innehåll med hög kvalité.
Eva: Vid alla möten brukar vi fråga om favoritresmålet i Sverige. Blir det Västervik eller finns det andra platser?
Björn: Det finns ingenting som går upp mot att paddla kajak vid Bullerön i Stockholms ytterskärgård en lugn dag. Jag har ett ställe på en ö utanför Runmarö som är en bas för min paddling. Det är gudomligt att vara alldeles ensam med sjöfåglarna i havsbandet.
Eva: Och om du åker utanför landets gränser?
Björn: Jag åker ju väldigt gärna till New York och London – älskar båda dessa städer. Annars tar jag med mig familjen på solresor. Då åker vi till något ställe – vi är 16 stycken nu – där man kan hyra bungalows och vara tillsammans, helst vid stranden. Då är platsen inte så viktig.
Björn Ulvaeus öppnar dörren till Abbas historia
De splittrades för mer än 30 år sedan, men framgångssagan Abba tar aldrig slut. Nu öppnar Abba-museet på Djurgården. SvD har följt arbetet inför öppnandet och pratat pophistoria med medlemmen och finansiären Björn Ulvaeus.
Av Harry Amster
26 apr, 2013 (uppdaterad)
Spara artikel
Dela
Stäng
Dela artikeln:
Björn Ulvaeus öppnar dörren till Abbas historia
Gratis i 2 månader!
Få full tillgång till SvD digital hela sommaren
Fortsätt
SvD har följt arbetet inför öppnandet av Abba-museet och pratat minnen med medlemmen och finansiären Björn Ulvaeus som nu utformar gruppens bokslut.
SvD har följt arbetet inför öppnandet av Abba-museet och pratat minnen med medlemmen och finansiären Björn Ulvaeus som nu utformar gruppens bokslut. Foto: LARS PEHRSON
21 februari
Det är svinkallt i Stockholm. Därför antar jag att det ska bli skönt att komma in i Abba-museet. Men så är det inte alls. Det drar något så infernaliskt i museet som ligger mellan Gröna Lund och Liljevalchs på Djurgården. Det kan bero på att alla ytterväggar inte är monterade.
Överallt ligger lastpallar, bräder, stegar och sladdar. Vi går igenom det ena tomma rummet efter det andra och till sist sitter de där runt ett stort bord, gänget som ska se till att museet ska bli klart till invigningen den 7 maj. Här finns vd Mattias Hansson, marknadsansvarige Catarina Falkenhav, curatorn Ingmarie Halling, Pelle Berglund, byggansvarig plus några till.
När jag sveper med blicken över lokalerna tänker jag: ”Det här fixar ni aldrig”. Då vrålar Mattias Hansson: ”Nu kör vi!”
På mötesdagordningen står allt från Hep Stars till Hootenanny Singers i folkparkerna. För det började med Björn Ulvaeus som sjöng i Hootenanny Singers, en folkpopgrupp med hits som ”Gabrielle”, ”Marianne” och ”Omkring tiggar’n från Luossa”. Problemet var bara att Ulvaeus inte var så förtjust i musiken. Han hade hört Beatles och 60-talsbanden som exploderade ut i etern och insett att han hellre ville vara med i Hep Stars, där Benny Andersson spelade orgel.
Men tillbaka till museets kala väggar. Ingmarie Halling, som är utställningsansvarig, visar mig runt. Jag påpekar försiktigt att om ett par månader ska allt vara klart.
KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen
Din epostadress
Skicka
Jag godkänner härmed SvD:s användarvillkor samt SvD:s personuppgiftspolicy.
Anmäl dig här
kundservice.svd.se
–Säg inte så, säger hon panikartat och skrattar åt röran.
Om allt fungerar ska den som besöker museet först se en Abba-film av Jonas Åkerlund, som visas i ett 360 graders biorum. Filmen slutar med en svart ruta och omedelbart hörs en koltrast. Besökaren öppnar dörren och kliver rakt ut i Gamleby Folkets park på 1960-talet. Sedan följer ”Ring ring”-rummet – möblerat som ett 1970-talshem med en röd telefon, Abbas originalkläder, en stolpe med löpsedlar, managern Stikkan Andersons kontor där det ligger ett presskit med biografier och en ”Waterloo”-singel. Stikkan hade tänkt på allt om nu Abba skulle gå och vinna Eurovision Song Contest med ”Waterloo” i Brighton 1974.
–Jag trodde aldrig vi skulle vinna. Vi valde mellan ”Waterloo” och ”Hasta manana”. Men ”Waterloo” var roligare att framföra, säger Björn Ulvaeus när jag träffar honom på en restaurang på Djurgården.
I dagarna har han fyllt 68 år. Han brukar få komplimanger om att han ser yngre ut. Smalare är han definitivt än under Abba-åren vilket beror på att han tränar. När han går igenom menyn för att se vad han ska beställa väljer han bort rätter med för mycket kolhydrater.
Vi pratar om den genomskinliga minihelikoptern från omslaget till albumet ”Arrival”. Och Polarstudion förstås. Och så bänken där Benny och Anni-Frid kysser varandra medan Björn och Agnetha sitter bredvid och är sura.
–Det är en kul bild, ikonisk. Hela berättelsen om Abba är en riktig Askungesaga, säger Björn Ulvaeus.
Ingmarie Halling har jobbat som stylist med Abba periodvis under 36 år och träffar fortfarande alla fyra privat. Nu är hon curator för Abba the museum och har tidigare ansvarat för utställningen ”Abba world” runt om i Europa. Hon är en av dem som känner Abborna bäst, mycket beroende på att hon tillbringat många timmar med bandet under turnéer, särskilt i omklädningsrummet där hon fixat smink och kläder och tusen saker till. Därmed är hon också väl lämpad att beskriva medlemmarna.
–Agnetha är otroligt jordbunden, en småstadstjej som inte krånglar till livet. Det gör mig ont att folk pratar om henne som en Garbo för det är hon verkligen inte. Snarare är hon lite naiv och tror inte att folk känner igen henne. Frida är nomaden, globetrottern som sätter ner sina bopålar och då är det hennes hem. Hon är världsvan och streetsmart.
–Björn är nyfiken och öppen för argument och nya idéer. En märklig kombination av affärsman och poet. En entreprenör av guds nåde. Benny uppfyller alla kriterier för en musikant. Bara han har ett piano eller ett dragspel i närheten kan han överleva vardagen. På en fest kan han nästan be om ursäkt för att han stör men så sitter han där och spelar. På turnéer brydde han sig väldigt mycket om oss som jobbade runt omkring. Han har en nedärvd ådra av att alla behövs. Alla fyra är väldigt jordnära och inga divor någonstans.
Egentligen öppnar inte Abba the museum om drygt en vecka. I själva verket är det Swedish music hall of fame som slår upp portarna med Abba-museet som en viktig beståndsdel. Här ställs svenska artister från 1920-talet fram till idag ut. Allt från Tages och Cornelis Vreeswijk till Roxette, Europe och Swedish House Mafia.
För Björn Ulvaeus har det inte varit självklart att satsa på ett Abba-museum. Särskilt som ett museum i uppslagsböcker beskrivs som ”en samling av föremål”, ofta ”bevarade fornsaker”. Mattias Hansson, vd för museet, säger halvt på skämt, halvt på allvar:
–Björn Ulvaeus är med och gjuter sin egen staty.
Så sent som 2007 var Björn Ulvaeus tveksam till ett Abba-museum. I Expressen sade han i en intervju: ”Jag tycker att det är jätteviktigt att man inte är med och utformar ett museum om sig själv. Det skulle kännas så totalfel.”
Då handlade det om Abba-museet som skulle ligga i Stora Tullhuset på Stadsgården. 2008 började biljettförsäljningen men tullhuset var i dåligt skick och kostnaderna blev högre än beräknat. Kontraktet med fastighetsägaren Stockholms Hamnar revs. Istället för ett Abba-museum 2009 etablerade sig Fotografiska i huset 2010. Under ett par år turnerade ”Abba – the museum world tour” med många av de prylar som kommer att finnas i Abba the museum.
Björn Ulvaeus låtskrivarpartner Benny Andersson har sagt om det nya museet att ”jag har inget emot det, men tycker kanske att de kunde ha väntat i 30 år”. Han vill inte säga så mycket mer än att ”museet får stå på egna ben”. Björn Ulvaeus däremot menar att han hunnit få distans sedan Abba splittrades 1982 och nu ser sig som en handelsresande för Abba the museum.
–Ja, har man gett sig in i det här med hull och hår gäller det att föra det från start till mål. Det räcker inte att skapa innehåll utan också att sätta det på kartan. Därför åker jag till England, Ryssland, Tyskland, Finland, Norge och Polen för att göra pr.
Men tidigare ville inte Abba höra talas om ett museum?
–Ja, så var det. Det är någonting konstigt med att skapa ett museum om en själv. Oftast handlar ett museum om döda människor. Och de tre andra i Abba är mer passiva supporters.
Men inte du?
–Nej. Det beror på att det sker i min hemstad, där jag bor. Om någon annan höll i det så kanske det inte skulle bli så bra. Här på Djurgården går jag med mina barnbarn och de kommer att peka och säga ”titta här morfar, här går vi in!”. Då vill jag vara stolt över det. Efter så många år kan jag hålla på med det här som om det handlade om någon annan, undersöka varför Abba nådde ut så fruktansvärt långt, säger Björn Ulvaeus och ler.
Just där sätter han fingret på den avgörande frågan. Hur kunde en svensk grupp besegra en hel värld, något som inte gjorts tidigare och som nästan alla såg som fullständigt orealistiskt?
–En ingrediens är den fantastiska historien om oss, att vi så organiskt blev en grupp. På ett naturligt sätt. Benny och jag träffas och börjar jobba ihop. Alldeles oberoende av detta blir vi ihop med två kvinnor som råkar vara fantastiska sångerskor, en blond och en rödhårig och dessutom vackra. Vi umgås, sjunger för att det är kul och har inte en tanke på att starta en grupp. Så småningom växer det fram att vi ska göra något tillsammans. Det råkar bli så äkta plus att alla tillför något som är svårt att sätta fingrarna på.
–Sen hade vi Stikkan med sin utåtriktade verksamhet och obändiga vilja att skapa något stort utanför Sverige. Han övertygade oss att ”varför inte?”. Vi såg att den enda vägen ut var Eurovision song contest för annars var det tillproppat. Den anglosaxiska världen lyssnade inte på något som kom härifrån, det gick direkt i papperskorgen. Men att vi skulle bli så stora kunde ingen föreställa sig. Efter ”Waterloo” gick det inte så bra och det fanns ögonblick då jag tänkte att ”det blev inte mer än så här”.
När ”SOS” släpptes i Australien gjorde Abba en video som de skickade till andra sidan jorden.
–Då tog det hus i helsike och britterna insåg att det fanns liv i den där Eurovisiongruppen som borde ha varit död för länge sen. Det satte fart och var raka spåret en lång tid. Det verkar som att många av våra låtar blivit en del av samtiden. De finns där hela tiden. Eller som Phyllida Lloyd, regissören av ”Mamma Mia!”, sa: ”Låtarna är en del av vår kulturskatt.”
Är du stolt?
–Absolut. Jättestolt, förundrad och ödmjuk. Annars skulle jag inte hålla på med det här museet. Det går inte att känslomässigt omfamna resan som Abba gjort. Som att vi sålt 380 miljoner skivor och rört vid människors hjärtan. Eller att 50 miljoner personer sett ”Mamma Mia!”.
Museet finansieras av företag som Universal och Mediatec. Även vd Mattias Hansson har gått in med en mindre del. Men den störste finansiären är Björn Ulvaeus själv som inte vill berätta hur många miljoner han hostat upp, men säger att musset kostar ”flera tiotals miljoner kronor”.
Efter invigningen den 7 maj kommer Björn Ulvaeus att trappa ner sitt engagemang, även om han fortfarande är den störste ägaren och går på styrelsemöten.
–Vi har ju en vd så sen ska det rulla.
Just hur det ska gå för museet är en annan stor fråga. Om det blir en succé eller inte. Björn Ulvaeus tror att det kan bli problematiskt exempelvis under den kalla årstiden.
–Då kommer det inte att vara så mycket folk där. Vi får växa in i det och se hur vi ska locka folk. Men är du utländsk turist så känner du till Sveriges varumärken som Ikea, Abba och några till. Stockholmare tror jag inte är intresserade av Abba.
I 70-talets Sverige var det inte rumsrent att tycka om Abba. Kultursidorna tryckte artiklar där proggvänstern klagade över kommersiell hjärntvätt och hur avskyvärd Abbas ”enkla” popmusik var. Proggarnas förakt – eller rent av hat – påminde ibland nästan om Palmehatet.
Expressens dåvarande musikjournalist Mats Olsson har skrivit en kort text till Abba the museum om just proggperioden. Han konstaterar att Abbas musik betraktades som utslätad, förljugen och marknadsanpassad men att det var Abba som sålde flest skivor medan proggen var en medial händelse. Dessutom inspirerade Abba unga flickor och pojkar att själva sjunga och göra låtar.
Ingmarie Halling pratade nyligen med Anni-Frid Lyngstad om proggtiden.
–Hon sa att det fortfarande sitter en tagg i hennes hjärta när folk säger att de tyckte Abbas skivor var bra men att de gömde dem.
Björn Ulvaeus tycker inte att proggrörelsen var något att uppröra sig över.
–Vi berördes inte av det eftersom vi var så totalt inriktade på det vi gjorde. Proggen var aldrig något viktigt, en marginell företeelse. De var inte ett enda jävla dugg nyskapande. Förutom några låtar med Nationalteatern, och Hoola Bandoola som var ett bra band. Men det är klart att vi visste att en del förfasade sig och sa att ”de säljer så mycket skivor, det är något misstänkt”. Men glöm inte att det fanns ett annat Sverige – vi hade förhandsbeställningar på 760000 exemplar av ”The album”. Kritiken blev så perifer.
Men visst gjorde ni bara produkter för att tjäna pengar?
–Haha, ja, vi hade en formel, en hitfabrik! Och att vi var två par som var gifta var en gimmick! Allt det anklagades vi för. Men det faller ju på sin egen orimlighet. Om du lyssnar på låtarna idag så är de så olika varandra. Vi testade alla möjliga stilar och visste inte vad det var som gjorde att folk tyckte om det. Det var sårande att höra att vi gjorde låtarna på ren spekulation.
Nationalencyklopedin skriver bland annat att Abba ”kännetecknas av omsorgsfullt utformade stilblandningar av 1970-talets pop- och dansmusik”. Men inte ett ord om texterna.
–Benny var den musikaliska motorn men vi skrev alltid ihop. Texterna skrev jag först när det fanns ett grundspår med pålägg så man fick en känsla av vad låten egentligen var. Sångtexter har alltid blivit styvmoderligt behandlade men de låtar som lever kvar har ofta texter med hög kvalitet på ett eller annat sätt.
Björn Ulvaeus minns inte alltid hur texterna kom till. De senaste åren har han klagat på att många av hans minnen från Abba-tiden är som bortblåsta. Men det har märkbart förbättrats av att jobba med Abba-museet och därmed kunna gräva sig tillbaka i det förflutna. Som ”Fernando” med refrängen: ”There was something in the air tonight, the stars were bright, Fernando, they were shining there for you and me, for liberty, Fernando.”
–Jag kommer ihåg den för att Frida och Benny först gjorde den på svenska och jag tyckte det var en så fjantig text om en ”latin lover”. En natt låg jag på bryggan i Viggsö och tittade upp mot stjärnorna. Och det var någonting i luften. Fernando förvandlades till en gammal frihetskämpe.
9 april
Bara knappt en månad kvar till invigningen. Jag noterar att det ruffiga är borta men fortfarande är Abba-museet en gigantisk byggarbetsplats, både inom- och utomhus. Som ansvarig borde det vara lätt att drabbas av panik.
–Jag ser tusentals saker som kan gå fel och vaknar fyra varje morgon. Jag ligger i fosterställning, kallsvettig och bettskenan har ramlat av, skämtar vd Mattias Hansson.
Men sant är att han vaknar och grubblar på allt som ska bli klart.
–Visst, jag kan börja tänka på att vi ska ha förvaringsskåp men jag är inte orolig för att det inte ska bli klart.
Många av museets avdelningar börjar bli färdiga även om nästan inga Abba-prylar ännu finns här. ”Ring ring”-rummet har en gullig bild på de fyra i Abba med Agnetha Fältskog som ringer med en gigantisk röd telefon. På väggarna hänger bilder och klipp där en av rubrikerna från 1970 lyder: ”Fästfolk privat, Festfolk på scen”. Polarstudion står där men utan utrustning. Detaljerna är viktiga, som träet i Gamleby Folkets park som patinerats så att det ser slitet ut. De begagnade biostolarna är från Torshälla, där Anni-Frid Lyngstad växte upp. Stikkans kontor har fått en blomma i fönstret och en låg byrå.
Abbas manager hade en stor betydelse för gruppens genombrott, men var inte alltid lätt att ha att göra med. Han var, enligt Björn Ulvaeus, en besvärlig personlighet som gruppen till slut hade svårt att jobba ihop med. Stikkan Andersons dotter Marie Ledin gav för ett par år sedan ut boken ”Min pappa heter Stikkan” där hans alkoholism beskrivs liksom bråken om låtarnas upphovsrätt. Den mytomspunne managern skapade Polarpriset och skrev låtar som ”Är du kär i mej ännu Klas-Göran?”.
–Stikkan var vår mentor men blev mer och mer inriktad på affärssidan vilket gjorde att så fort Abba nämndes var det i sammanhang med pengar, pengar, pengar. Vi ville fjärma oss från det för vi gillade det inte. Rolling Stones manager pratade aldrig om hur mycket pengar de tjänade eller vilka företag de köpte. Vi ville ha en manager som agerade i bakgrunden. Men ingen ska förneka hans betydelse, säger Björn Ulvaeus.
Naturligtvis finns ”Dancing queen” på museet, låten som besegrade USA och tog sig till förstaplatsen i större delen av världen. Björn Ulvaeus tycker att det är en av Abbas tre bästa låtar och att den ”betyder massor för gayrörelsen”. På videor syns hur kungen och Silvia ser nöjda ut när Abba framför låten på bröllopet 1976.
–Jag visste inte att det skulle bli en hit. Jag var lika osäker inför varje singel vi släppte. Men det visade sig att när Benny och jag kände att ”jävlar vad det här är bra” så var det miljoner andra som kände likadant.
Hur var det att slå i USA?
–Kul eftersom vi inte var beredda att lägga ner det arbete som krävdes i USA – turnera och besöka alla radiostationer i varje ny stad. Vi ville vara hemma, skriva låtar och vara med våra barn, inte åka från stad till stad. Vi gjorde en turné i USA under en månad hösten 1979 men spelade på ställen som inte tog mer än 10000 människor.
På museet finns skrivarlyan med det vita piano där Benny Andersson satt när han skrev låtar med Björn Ulvaeus. Låtskrivandet skedde på Viggsö, ett sommarställe som Björn Ulvaeus och Agnetha Fältskog köpte 1971. Gäststugan blev skrivarlya. Bredvid låg Stikkan Andersons hus och på andra sidan ön, tio minuters gångväg, låg Benny Anderssons och Anni-Frid Lyngstads hus.
–Benny och jag harvade, harvade, harvade och fick idéer, fragment, slingor. Vi kunde köra dygnet runt och då brukade det falla på plats. Många tycker att med en bra refräng är man hemma. För oss var varenda liten grej i låten lika viktig.
Den avgörande anledningen till att Björn och Benny började skriva låtar var The Beatles genombrott 1963. Så när jag frågar Björn Ulvaeus om det är okej att nämna Andersson/Ulvaeus i samband med Lennon/McCartney svarar han ett bestämt ”nej” och skruvar på sig. Det börjar till och med att krypa i honom, påpekar han.
–De är störst och de är gudar. Ständigt oöverträffade och inget att snacka om. När vi jämförs med Beatles säger jag ”nej, nej, nej, bort!” Småstadsgrabben sitter i, ler han.
Men jag vill ändå inte släppa The Beatles. Liverpoolgruppen släppte fram George Harrison som låtskrivare och till och med Ringo Starr skrev ett par låtar. Men i Abba kom inga låtar från Agnetha Fältskog trots att hon hade en lysande karriär före Abba med många hits.
–Vi ville att hon skulle skriva och tjatade. Jag kommer ihåg att jag skrev en text till hennes låt ”Disillusion” som var med på debutplattan ”Ring, ring” men sen slutade hon helt.
Kläderna var ett av Abbas signum. På museet går det att prova kläduppsättningarna genom att scanna in sitt ansikte och ställa sig framför en skärm. Vips så syns kostymerna virtuellt. Det går också att bli den femte Abba-medlemmen genom att gå in i det vita rummet med en liten vit scen. Bandet uppträder som hologram i naturlig storlek och besökaren kan dansa och sjunga med dem. Alla fans kan sedan titta på framträdandet online, dela med vänner och garanterat få gillanden, vare sig det är bra eller uselt.
–Vi tillmätte inte kläderna så stor vikt men folk verkade tycka att de var viktiga. Helt ärligt – man skulle ha något på sig, gärna något som sa något och märktes. Vi blev symboler för 1970-talsmodet även om många grupper, som Sweet, Queen och Gary Glitter, hade lika galna kläder. Jag var ganska mullig när vi gjorde ”Waterloo” i Brighton men gick ner till idolvikt. Andra samtida kolleger använde droger och var aldrig hungriga. Men för mig var det ett ständigt bantande, haha.
Vad ville ni sända ut för signaler med kläderna?
–I Brighton ville vi märkas. Stå ut. Punkt. Sen ville man se värre och värre ut tills vi blev lite mer sofistikerade på slutet. Nya outfits ingick i spelets regler. Musiken var kärnan men vi ville gå hela vägen.
Abba gick inte på klubbar när de spelade in tv någonstans i Europa. Två gifta par som absolut inte levde rock’n’roll-liv.
–Vi var aldrig på Londons inneklubbar utan spelade in Top of the Pops och flög sen hem till barnen. Aldrig någonsin har någon försökt pracka på mig droger. Ingen frågade ”skulle du vilja ha lite kokain?” som naturligtvis var supervanligt. Antingen höll vårt folk alla på avstånd eller så tyckte det att de där präktiga svenskarna vill inte ha något ändå. Vi kunde ägna oss åt musiken, säger Björn Ulvaeus och ser lättad ut.
Agnetha Fältskog träffade Hootenanny Singers-sångaren Björn Ulvaeus när hon som soloartist gjorde en folkparksturné på 1960-talet. I en intervju har hon berättat: ”Björn och jag tittade kanske lite på varandra redan då. Han hade spelat in ’Raring’ på svenska, ’Honey’, och den tyckte jag var så mysig och frågade någon om inte Björn kunde skicka den till mig. Den kom ganska snart på posten, haha. Han hade signerat den så det var gulligt. Sen var vi med i samma program, ett minnesprogram om kompositören Jules Sylvain och jag såg att Björn var med som soloartist och blev väldigt glad, whoa nu får vi träffas igen!”
–Agnetha och jag sjöng en duett och då sa det tveklöst pang, säger Björn Ulvaeus idag om hur de träffades i Målilla idrottspark i Hootenanny Singers loge.
–Hon visste vem jag var för vi hade hits och hon hade sin första hit och den spelades på radio. Vilken talang, tänkte jag. Jag blev förtjust i det som fanns bakom rösten. Vet inte riktigt varför.
1970 stod de båda paren på Trädgår’n i Göteborg och gjorde krogshowen ”Festfolket”, som floppade totalt.
–Benny kommer ihåg att det kunde vara nio personer i publiken på vardagar. Jag kommer ihåg tre. Vi hade ett sjok med egna låtar men annars var det kabaretnummer, många skrivna av Peter Himmelstrand. Det var krogshower som gällde och vi var tvungna att försörja oss. Vi var en av de sämre showerna, det passade inte oss. Jag var olycklig.
De hade spelat in ”Hej gamle man” där Agnetha och Frida för första gången sjöng i refrängen. Den blev en stor hit på Svensktoppen.
–Självförtroendet blev bättre och vi insåg att vi ska göra våra egna grejor, inte den där andra skiten. Det bästa av allt är att krogshowen inte finns dokumenterad, inget man behöver vrida sig för idag. Som numret Benny och jag gjorde utklädda till två småpojkar med mössor med propeller och stora gigantiska polkagrisklubbor, säger en påtagligt belåten Björn Ulvaeus.
22 april
Två veckor kvar till invigningen. Curator Ingmarie Halling tror – eller vet – att allt kommer att finnas på plats den 7 maj då portarna öppnas. Men fortfarande lyser många av Abba-prylarna med sin frånvaro. Kris är det inte, betonar hon.
–Men sorterat kaos.
Mixerbordet till Polarstudion har precis anlänt från Tyskland. Det hade sålts vidare och Ingmarie Halling hittade det på nätet. I studion på museet står också Abbas originaltrummor som ett källarband i Katrineholm använt under flera år. På väggarna hänger massor av bilder på legendariske producenten Michael B Tretow.
På museet finns även Agnetha Fältskogs kök i Lidingö. Hon hade skilt sig 1979 från Björn Ulvaeus men de sågs ofta och här skildras hur dottern Linda börjar skolan och från en radio hörs Abba-låten ”Slipping through my fingers” med en text av Ulvaeus om hur barnen försvinner ur ens liv: ”I have to sit down for a while, the feeling that I’m losing her forever, And without really entering her world. I’m glad whenever I can share her laughter, that funny little girl.”
När jag tittar på konsertupptagningar med Abba är Björn Ulvaeus den gladaste, han hoppar upp och ner när de tackar publiken. Ändå konstaterar han att det var roligare att befinna sig i studion och spela in nya låtar än att turnera, något de bara gjorde fyra till fem månader under en tioårsperiod.
–Publiken väger inte upp det där att skapa nytt. Utan att förminska det blev det väldigt likartat var man än spelade. Utom i Japan för där satt de och lyssnade hela konserten på helspänn utan att reagera. Men på slutet var de fullständigt galna. Att skriva och producera gav mycket mer. Anledningen till att du och jag sitter här och pratar om Abba 40 år senare beror på att vi ägnade så mycket tid åt låtskrivande.
Vilken var er bästa konsert?
–Vilken bra fråga. Jag kan tänka mig att det var på Wembley i London där vi spelade en hel vecka eller på Budokan i Tokyo.
Abba höll i tio år med start 1972. Bara i Storbritannien hade de nio listettor. Men gruppen splittrades 1982. Dessutom skildes paren.
–Vi hade en period på sju, åtta år då vi stod på höjden av vår kreativitet. Sen klingade det av. Vi analyserade inte vad det var men det kändes att vi ville pröva på något annat. Men det var inte så att vi bestämde att aldrig mer göra något tillsammans. Benny och jag hade pratat länge om att göra en musikal.
Bråkade ni mycket?
–Nej, det var inga bråk. Hur vi bråkade inom paren är en annan sak och ingenting vi avhandlar offentligt. Den kreativa kraften fanns kvar efter att vi hade skilt oss för då gjorde vi några av våra bästa låtar.
Varje år dyker det upp rykten om en Abba-spelning. Häromdagen var det Agnetha Fältskog som i Die Zeit Magazine inte uteslöt en återförening: ”Kanske en konsert för någon välgörenhetsorganisation. Jag skulle i alla fall inte säga nej med en gång om frågan kom.” Benny Andersson har också sagt till SvD att om ”det skulle hjälpa Slussen skulle jag ringa de andra i Abba och fråga om vi ska göra ett jobb”.
2000 tackade Abba nej till en återföreningsturné trots arvodet på overkliga en miljard dollar. I en söndagsintervju med SvD 2007 förklarade Björn Ulvaeus varför gruppen sa nej till så mycket pengar. Han tänkte på hur det skulle kännas att gå in kväll efter kväll till en publik som kommer att bli besviken. Funderade även på att de hade åldrats, att energin inte fanns kvar och att ingen längre kunde hoppa omkring på högtalarna. Mer som fyra sömniga personer som sjunger de gamla låtarna. Vad skulle det göra med honom som människa, undrade Ulvaeus.
Idag instämmer han med sig själv.
–Exakt så. Hur besvikna alla skulle bli. ”Är det dom där?!” Jag menar inte att man ska skämmas för att man blivit gammal men det var så länge sen och tillhör den tiden. Stones har valt att spela hela tiden. Vi skulle plötsligt ta upp det. Vafan då för?!
Ändå kommer uttalanden från dig och de andra i Abba att ni inte stängt dörren för en återförening?
–Då stänger jag dörren nu, säger Björn Ulvaeus med ett snett leende.
Det gör Abbas medlemmar idag
Anni-Frid Lyngstad, 67 år, bor i Schweiz, inga skivplaner just nu. Har släppt tre soloalbum efter Abba-tiden. Jobbat med miljöfrågor. Senaste albumet var ”Djupa andetag” från 1996. Medverkade på Georg Wadenius platta ”Reconnection” 2010 där hon sjöng Cat Stevens ”Morning has broken”.
Björn Ulvaeus, 68 år, bor i Djursholm, inga soloplattor i sikte, men samarbetar ständigt med Benny Andersson. Nu senast har de skrivit ”We write the story” till Eurovision song contest i Malmö och låtarna till Kristina Lugn-pjäsen ”Hjälp sökes”. Störste finansiären i Abba the museum.
Agnetha Fältskog, 63 år, bor på Ekerö utanför Stockholm, släpper albumet ”A” den 13 maj där hon själv skrivit en av låtarna och Jörgen Elofsson resten. Singeln ”When we really loved someone” fick översvallande recensioner. Gör duetten ”I should’ve followed you home” med Gary Barlow från Take That. Artistisk tystnad åren 1987–2004.
Benny Andersson, 66 år, bor på Djurgården, har samarbetat i decennier med Björn Ulvaeus. Är engagerad mot ombyggnaden av Slussen och ska ut på sommarturné med BAO, Benny Anderssons Orkester.
Medlemmar: Agnetha Fältskog, Anni-Frid Lyngstad, Björn Ulvaeus och Benny Andersson.
Verksamma: 1972–1982.
Sålt: 380 miljoner skivor.
Några hits: ”Knowing me, knowing you”, ”Money, money, money”, ”The name of the game”, ”Thank you for the music”, ”Take a chance on me”, ”Dancing queen”, ”Mamma Mia”, ”Lay all your love on me”, ”Super trouper”, ”The winner takes it all”, ”Voulez-vous”, ”Gimme! Gimme! Gimme! (A man after midnight)”.
Fernando från 1976: Sålde hela tio miljoner vilket gör den till en av de mest säljande singlarna i historien.
Abba's Benny Andersson: I bought a racehorse to connect with my stepson
ABBA'S Benny Andersson has been fascinated by the turf for decades and tells CHRIS GOULDING he can't wait to watch his star filly make its debut at Goodwood.
By CHRIS GOULDING
PUBLISHED: 09:12, Sat, Jul 15, 2017 | UPDATED: 09:35, Sat, Jul 15, 2017
Benny AnderssonGETTY
Abba star Benny Andersson and his mare Beatrice Aurore
It's a balmy July evening at the recently built Bro Park racecourse, half-an-hour's drive outside the Swedish capital Stockholm, and a familiar figure is mixing with the racegoers.
–– ADVERTISEMENT ––
The hair and beard are greyer than they were in his heyday and there's no retinue of bodyguards or hangers-on in tow but there's no mistaking Benny Andersson, one quarter of one of the most popular super groups ever to grace a recording studio: Abba.
It turns out that while he hasn't turned his back on music - a new double album will be released in September - Andersson, 70, is enjoying the other great passion in his life: owning and breeding racehorses.
RELATED ARTICLES
ABBA: You’ll never guess who Benny and Bjorn have collaborated with?
ABBA's Benny Andersson supports Lady Jockey's World Championship
He has a string of 18 horses, mares and foals dispersed among trainers in Sweden, Ireland and England and is hoping that the pride of his stable Sing A Rainbow will run at Glorious Goodwood next month.
So how did the man who made his name with unforgettable hits such as Waterloo, Fernando and Dancing Queen get involved in such a pastime?
"Racing really began as a family thing," he tells me. "My [second] wife [Mona] was previously married to a vet who remarried racehorse trainer Caroline Stromberg.
"They had a son Johan and he was 12 when I met him, some 37 years ago. I was going to be his stepfather. I thought if I get a racehorse and put it in the stable there will be a reason to talk to him, have a good connection without trying to squeeze it out of ourselves."
Reggie 'N' Bollie do 'Hip Clop' racing commentary
Play Video
I'm very proud of what's going on in England. That's the country for racing
Benny Andersson
Stromberg set the ball rolling for Andersson when she trained his first winner, Secret Army, back in 1982.
Since then his ambitions have grown and in 2014 he forked out a stud fee of £125,000 to use Frankel - a thoroughbred dubbed The Wonder Horse, which remained unbeaten throughout its 14-race career - to breed with his mare Beatrice Aurore.
The result was Sing A Rainbow, a twoyear-old filly that has yet to make its debut on a racecourse but is nevertheless expected to be one of the stars of the flatracing season.
Despite his wealth - Andersson's fortune has been put anywhere between £100million and £200million - the man who penned the song Money, Money, Money is not prepared to pay fees he considers exorbitant.
Grand National 2017: Fashion arrivals
Thu, April 6, 2017
Grand National at Aintree 2017 is here and hundreds of well-dressed racing fans have flocked to the racecourse in their Sunday finest.
PLAY SLIDESHOW
Aintree Festival 2017: Fashion arrivals
1 of 21
Aintree Festival 2017: Fashion arrivals
Aintree Festival 2017: Fashion arrivals
Hundreds of well-dressed racing fans have flocked to the racecourse in their Sunday finest
One woman wore a floral dress with matching jacket
Guests arrive at the Grand National
These women looked fabulous as they strolled into the races
Two guests wear ffur to keep warm
A female racegoer arrives during day one of the Randox Health Grand National Festival
For example, he baulks at the idea of paying the reputed £250,000 fee for the chance to use Galileo, sire of champions, including Frankel, and regarded as the best stallion in the world.
"Galileo is a bit stiff at his price," he chuckles.
"He's fantastic. I'm a small breeder and I don't want to overdo it. Frankel was not cheap either. Well why not take a chance. I was never a horseman but I took two years of riding lessons to teach myself how to handle a horse. I did some dressage. I became fairly good but then I quit.
"Now I read a lot about the breeding industry. It has become more than a hobby. Yeah, I always bet on my own horses - just so they know they have one friend out there!" Andersson has enjoyed numerous successes in his native Sweden both as an owner and breeder but it is British racing that has captured his heart.
Horse racingGETTY
The pop legend is 'very proud' of what is going in in english horse racing
"You know horse racing is a very small sport in my country," he explains. "I'm very proud of what's going on in England. That's the country for racing. You have the traditions and the beautiful tracks."
He hopes to attend Glorious Goodwood next month if Sing A Rainbow makes it to the Sussex track.
"I like Goodwood, it has something about it. I want to see her first start. I like to see to my horses. I went to the Oaks [in 2011] to see Beatrice Aurore run. She finished sixth. A little disappointing but that was fun.
"She was the best horse I think I've had. Yes, she was good. I had horses trained in England by John Dunlop but when he stopped I moved them to Ed [Dunlop's son]. I love Newmarket [where Ed Dunlop trains] and go there for the auctions. But to have a horse there, I'm not so sure.
"Amanda [Harwood, the trainer of Sing A Rainbow] has a wonderful place in Sussex. It's amazing. At Newmarket there are 4,000 other horses and they get lost."
Andersson may adopt a low profile in racing circles, preferring to stay out of the politics of the sport but his presence at Bro Park clearly delighted female jockey Maryline Eon.
She was representing France in the inaugural running of the Lady Jockeys' World Championship at the course that night and was presented with the winning trophy by Andersson himself.
"I'm a feminist but this event has nothing to do with that," he said.
"This is not active feminism because feminism is about equality and it's not very equal to have a race where you exclude the guys. If it promotes female jockeys, good."
ABBA's Bjorn Ulvaeus remembers 1974 Eurovision win
Play Video
Despite Abba breaking up in 1982 Andersson is still very much immersed in his music.
"I work 10am to 5pm, sitting at the piano. I have to hear myself playing a lot of rubbish and try to see if there's anything good coming out. Sometimes it does and luckily you [the public] think so."
Andersson - modest and humble to a fault - has just finished a solo piano album that will be out in September. "Just me playing old Abba songs," he chuckles. "Old stuff, very pretentious."
He might come over as the grand old man of harmonies enjoying the last throw of the dice but his enthusiasm and workload puts the new pretenders to shame.
"I'm also right in the middle of recording the music for the Mamma Mia: Here We Go Again film," he says, a reference to a follow-up to the smash-hit musical featuring a string of Abba hits including Super Trouper and The Winner Takes It All.
Benny Andersson GETTY
Andersson hope to connect with his stepson Johan, middle, by buying a racehorse
The 1999 stage production has been seen by 60 million worldwide and grossed £1.5billion while the original 2008 movie made £470million at the box office. "They start filming at the end of August."
Andersson admits he no longer follows current trends in the charts but no seminal artists escape his inquisitive ear: "I listen to classical music almost solely. Then sometimes things come up. Adele comes along, who you can't avoid hearing, Lady Gaga, Katy Perry - things that cut through all the noise."
Reflecting on his achievements with Abba, Andersson professes to be puzzled by the group's extraordinary global success: "I don't get it. It's quite amazing."
Despite Abba's messy break-up, which involved two divorces, he says: "We are still quite close because we are also doing another thing in 2019 with [pop impresario] Simon Fuller. We are going on the road again. Not us this time but we are sending out our avatars. It doesn't matter if it is not us [in real life] or not. It's going to be tremendous.
"It will be on a major scale meaning that we can be on the road while I am walking the dog. The technology is so amazing. We are taking measurements of our heads etcetera. They are going to make us look exactly as we are, not now but back in 1979."
Regarding a reunion, a question Andersson has been asked countless times, his mischievous eyes light up and he says: "Well, we are now! This is it. It is a much better way to do it."
Aquí se sentó Bjorn y Benny en un banco en Linköping por primera vez.
Bjorn dijo: "Mi vida habría sido totalmente diferente si no hubiéramos encontrado aquí."
Y aseguro: En este momento estamos trabajando con la película "Mamma Mia 2 'y escribiendo nuevo material
Bild: Åke Karlsson | För drygt ett år sedan invigdes minnesmärket över en av musikhistoriens mest produktiva möten. I går satte sig Björn på hans och Bennys bänk i Linköping för allra första gången.
Här föddes ABBA
Linköping ”Mitt liv hade blivit helt annorlunda om vi inte hade träffats här”. 51 år och 400 miljoner sålda skivor senare återvände Björn Ulvaeus och hans gitarr i går till platsen invid gamla Hotell Rally där han mötte Benny, och Abba föddes. Men var det verkligen på en bänk, och i Linköping?
Magnus Sjöholm
14:38 | 2017-07-13
Den stora tavlan inne på Best Western Hotel i korsningen Drottninggatan och Storgatan berättar historien om hur Björn och Benny Andersson träffades. En lång text helt utan begreppet ”bänk”.
– Ifall vi satt på en bänk eller satt lutade mot en av ekarnas stammar, som jag minns det, spelar kanske inte så stor roll. Men vi spelade Beatleslåtar det gjorde vi, förklarar Björn Ulvaeus.
Enligt servitris ”Fröjdis” som körde ut de långhåriga gossarna för att hon skulle duka till frukost var det under en syrén.
Artikelbild
BILD: Åke Karlsson | Födelseplatsen. Hotelldirektör Bengt Pettersson pekar ut trädet i Slottparken där Björn och Benny sägs ha spelat för allra första gången.
– Saker blir sällan så här konkreta men det ingen tvekan om saken. Det var här vi träffades, osannolikt men sant. Det känns väldigt omtumlande att stå här, sa en uppenbart rörd världsstjärna i Slottsparken.
Fast egentligen möttes Björn och Benny, Hootenanny Singers och Hep Stars, redan på eftermiddagen utanför en festplats i Falköping.
– Vår bil var på väg ut och deras in så vi bara sa ”hej hej” och så frågade vi om de hade lust att komma på vår avskedsfest på Hotel Rally i Linköping samma kväll.
”Visst”, sa de och så skiljdes vi. På kvällen ringde Hep Stars och frågade var vi höll hus för nu var de framme i Lidköping. De kastade sig i bilen och brände hit.
Artikelbild
BILD: Åke Karlsson | Rörd. Björn Ulvaeus var både rörd och stolt över uppmärksamheten.
– Hela natten satt jag och Benny och spelade Beatleslåtar på gitarr. Om vi sedan bads lämna hotellet eller blev utsparkade minns jag inte men vi hamnade i parken, under ett träd.
Minnesluckorna kan förklaras att det dels är 51 år sedan, dels konsumerades alkohol på festen. Morgonen efter ryckte Björn in i lumpen, utan att ha sovit en enda blund på natten. En vecka senare skrev de sin första låt tillsammans. Som Hep Stars spelade in.
Artikelbild
BILD: Åke Karlsson | Slottsparken. ”Mitt liv hade blivit helt annorlunda om vi inte hade träffats här”, sa Björn Ulvaeus om mötet med Benny i Linköping 1966.
– Jag är uppriktigt ledsen att jag inte kunde komma till invigningen av bänken (5 juni förra året) för jag ville verkligen. Nu passade det så bra när jag ska till Västervik och titta på min lägenhet i Slottsholmen som precis blivit klar. Min dotter Anna är med och håller i Visfestivalen och så ska jag besöka min syster Eva som bor i våra föräldrars gamla sommarstuga.
– Jag tycker bänken är jättefin och det är ett lite rörande initiativ. Jag är tacksam både mot Linköpings kommun och de andra som drivit frågan om en bänk.
Björn och Benny är fortfarande ”allra bästa vänner”.
– Vi fortsätter att arbeta nära ihop. Just nu jobbar vi med filmen ”Mamma Mia 2” och håller även på att skriva helt nytt material.
Björn Ulvaeus provsitter Abbabänken
Publicerat torsdag 13 juli kl 11.30
Björn Ulveaus på Abba-bänken i Linköping.
1 av 3
Björn Ulveaus på Abba-bänken i Linköping. Foto: Daniel Forsberg/Sveriges Radio
För ett år sedan invigdes Abbabänken i Linköping där Björn Ulvaeus och Benny Andersson träffades för 50 år sedan. I dag provsatt Björn Ulvaeus bänken för första gången och mindes tillbaka.
Lyssna på hela intervjun med Björn Ulvaeus längst ner i artikeln
Den 5 juni 1966 träffades Björn Ulvaeus och Benny Andersson för första gången när de var på turné med sina dåvarande band Hootenanny Singers och Hep Stars. Platsen var Slottsparken i Linköping där de båda satt och jamade på en bänk utanför dåvarande Rally Hotel.
För att hylla detta invigdes den så kallade Abbabänken för ett år sedan, formgiven av Camilla Akraka och Niclas Malmström. Idag är Björn Ulvaeus i Linköping och ska provsitta på bänken. Han berättar hur det kom sig att han träffade Benny Andersson den där dagen.
– Jag skulle rycka in och göra lumpen dagen efter här i Linköping, därför hade vi bokat det här hotellet intill Slottsparken för vi skulle ha ett party här sista dagen ute i frihet. Dagen innan skulle vi spela på en festplats i Falköping och på väg in träffade vi Hep Stars som hade spelat innan oss. Vi hade aldrig träffats men bjöd in dem till festen i Linköping.
Killarna i Hootenanny Singers tackade ja men hade hört fel - de åkte till Lidköping dagen därpå. När missförståndet uppdagades satte de sig i bilen igen och styrde mot Linköping istället.
– Så körde de hit på natten och hit kom de. Vi hade fest här tills någon nattportier sa att ni får gå för att gäster klagar, varpå vi gick ut i parken och lirade, förmodligen Beatles-låtar.
Det blev början på ett legendariskt samarbete som pågått i över 50 år.
--------------------------------------------------------------------------------------------
actualizado
Abba-medlemmarnas hemliga återförening
Publicerad 14 jul 2017 kl 06.00
Rekommendera
Tweeta
Dela
Mejla
Björn Ulvaeus är tillbaka där allting startade – på en bänk i Linköping.
Där mötte han Benny Andersson – och det blev startskottet på 51 framgångsrika år med Abba och egna projekt som Mamma Mia.
Nu blickar han tillbaka – och berättar om hur Abba-medlemmarna träffas än i dag.
– Vi sågs för inte alls längesedan, säger han.
Annons:
Den femte juni 1966 möttes Björn Ulvaeus och Benny Andersson vid en bänk i Linköping. Duon var på turné med sina respektive band – Hootenanny Singers och Hep Stars – och jammade loss ihop på en bänk intill Slottsparken i staden.
Det blev startskottet på ett av de mest framgångsrika kapitlen i den svenska musikhistorien – Abba, miljardsuccéer med Mamma Mia och en rad sidoprojekt.
I fjol hedrades duon för sina insatser med en ny bänk intill platsen där de möttes för 51 år sedan. Bänken är ljudsatt och på torsdagen besökte Björn Ulvaeus platsen.
– Om vi inte hade träffats här så hade jag helt säkert valt en annan bana i livet. Det är en av de där grejerna som har varit helt fundamental i mitt liv, säger han.
LÄS MER: Ulvaeus krav för en ABBA-comeback
Björn Ulvaeus: ”Helt fundamental”
Björn och Benny började spela in musik ihop och involverade sedan sina respektive partners tillika artisterna Agnetha Fältskog och Anni-Frid Lyngstad. Supergruppen Abba var ett faktum och firade stora framgångar med hits som ”Waterloo” och ”Mamma Mia”.
Björn och Agnetha fick två barn ihop men skilde sig 1979. Abba upplöstes 1982 – men kvartetten träffas fortfarande.
– Vi sågs för inte alls längesedan. Det är bara en månad sedan vi träffades alla fyra. Vi hade ett möte om ett projekt som heter Virtual Abba, säger Björn Ulvaeus.
LÄS MER: Hela Abba på scen tillsammans igen
Abba-medlemmarna träffas fortfarande
Björn Ulvaeus är glad över att de kan jobba ihop – och att kontakten mellan samtliga Abba-medlemmar är så god.
– Det är väldigt härligt att vi har kunnat vara goda vänner alla fyra. Man läser så ofta om band som har blivit bittra fiender. Men det har vi kunnat undvika helt och hållet. Tvärtom så känner vi alla fyra en tacksamhet och ödmjukhet inför att det blev som det blev, utan att vi kan förstå riktigt varför tror jag.
Björn provade Björn och Benny-bänken
Publicerad
den 14 juli 2017 08:51
Uppdaterad
den 14 juli 2017 08:59
Igår samlades ett mindre uppbåd bestående av journalister, fotografer och andra nyfikna människor utanför Rally Hotell, nuvarande Best Western Plus, anledningen till denna samling var att Björn Ulvaeus annonserat att han skulle komma förbi och provsitta sin och Bennys egna bänk i Linköping.
Det är första gången som Björn Ulvaeus sitter på den nyligen installerade "Björn och Benny-bänken". Men det är naturligtvis inte första gången han är i Linköping. För femtioett år sedan var han här, den femte juni 1966, och då möttes Björn Ulvaeus och Benny Andersson då deras respektive band, Hootenanny Singers och Hep Stars, var på turné. Men han har varit i Linköping i något mer uniformerat sammanhang i och med att han gjorde lumpen på I4 tillsammans med några andra bandmedlemmar på den gamla goda tiden. .
– När jag satt i bilen på väg mot Västervik tänkte jag varför inte svänga förbi Linköping och titta på den där bänken eftersom jag missade invigningen. Jag har ju inte varit här på den platsen på femtioett år där det hela faktiskt började, berättar Björn Ulvaeus med ett leende på läpparna.
Slut på friheten
Dagen, sista natten i frihet, innan man skulle rycka in på I4 blev det party inne på dåvarande Rally Hotell. Men fram på småtimmarna blev Hep Stars och Hootenanny Singers grabbarna utkörda från hotellet och fortsatte att spela gitarr och sjunga Beatles låtar tillsammans, sittandes på en bänk i den närliggande Slottsparken.
Efter 50 år blev denna historiska musikhändelse uppmärksammad genom att kommunen avtäckte ett minnesmärke, signerad konstnärerna Niclas Malmström och Camilla Akraka, i form av en bänk med instrumentala associationer och inbyggda högtalare. Graverade på sittytan finns Björns och Bennys initialer.
Hur det startade
Björn fortsatte i modern tid 2017, efter diverse intervjuer och fotografiska sessioner, sedan resan mot hemstaden Västervik och den årliga Visfestivalen som anordnas i den stadens slottsruin. Alldeles intill denna kultplats bygs nu ett nytt landmärket "Nya Slottsholmen", ett projekt som Björn är initiativtagare till.
Björn Ulvaeus föddes visserligen i Göteborg men han växte sedan upp i Västervik, dit hans familj flyttade 1951. Ulvaeus har starka band till Västervik och Slottsholmen Som 12-åring jobbade Björn som springpojke på restaurang Slottsholmen. På sin 13-årsdag fick Björn en akustisk gitarr i present av sina föräldrar och sedan dröjde det inte länge till dess att Björn och hans kusin Joen bildade en skiffelgrupp. Resten är historia som det brukar heta.
Slottsholmen
Björn Ulvaeus historia är dock inte slut i och med detta. Han är högaktuell med inspelningen av Mamma Mia två och han har en hel del jobb ihop med Benny Andersson igång.
Dessutom bygger han tillsammans med företaget ALM Equity, bostadslägenheter i det som nu kallas Nya Slottsholmen i Västervik. Fastigheten där Nya Slottsholmen är beläget har huserat restaurang och nöjesverksamhet sedan början av 1900-talet och strax intill ligger Stegeholms slottsruin där Västerviks Visfestival äger rum varje sommar.
– Nu ska jag åka ner och titta på min nya lägenhet i Nya Slottsholmen som står klar nu, avslutar Björn som driver visionen och arbetet med att skapa Nya Slottsholmen tillsammans med Västerviks Kommun, Arkitekt Thomas Sandell på Sandell Sandberg, ALM Equity samt byggföretaget PEAB.
